JimmyR
MÅLVAKTER
✓ Alexander Salak
✓ Cristopher Nihlstorp
Kommentar: Inte mycket att snacka om. Färjestads andra halva av 2010-talet på målvaktspositionen har i ärlighetens namn varit en ganska vinglig historia. Annat var det under inledningen av 10-talet när Cristopher Nihlstorp och Alexander Salak alternerade som målvaktsetta. De delade på slutspelet 2011 då Färjestad vann guld. Året efter blev Nihlstorp oturligt ögonskadad i semifinalen mot Brynäs. Salak hade en monstersäsong i grundserien 2012/13.
Foto: BILDBYRÅNLee, Nygren, Wikstrand och Tollefsen.
BACKPAR
Chris Lee – Magnus Nygren
Mikael Wikstrand – Jesse Virtanen
Ole-Kristian Tollefsen – Martin Sevc
Kommentar: Chris Lee kom som relativt okänd 32-årig back från tyska ligan och gjorde bara en säsong i Karlstad. Men vilket avtryck han lämnade. Efter en lite vinglig start exploderade kanadensaren och spelade stundtals på sin egen nivå. Vann poängligan för backar och vann den totala poängligan i slutspelet med tolv poäng, trots att han bara spelade tio matcher. Magnus Nygren behöver ingen närmare presentation. Som ung grabb stod han på ståplats och hejade fram Färjestad och senare blev han kapten och stor publikfavorit. Besitter ett otroligt slagskott.
Wikstrand och Virtanen får symbolisera det nya Färjestad. Två otroligt spelskickliga backar som under sin tid i Karlstad var mästerliga på att sätta igång spelet från bakplan.
Om Virtanen/Wikstrand står för kreativitet och elegans är mitt sista backpar åt det betydligt mer robusta hållet. Ole-Kristian Tollefsen kom från Modo och tog Karlstad med storm. Den verbale norrmannen charmade alla med sitt stenhårda spel på planen och sin verbala framtoning vid sidan av. På den sista backplatsen valde jag länge mellan Sevc och Jonas Frögren, om tidsperioden sträckt sig över hela 2000-talet hade Frögrens namn varit odiskutabelt. Nu väljer jag tjecken, som gjorde fyra säsonger totalt i klubben och två säsonger under 20101-talet. På sex säsonger i Sverige (fyra i FBK och två i Skellefteå) vann Sevc smått sannolika fyra SM-guld
Foto: BILDBYRÅNGulas, Nilsson, Wallin och Bastiansen.
KEDJOR
Milan Gulas – Johan Ryno – Joakim Nygård
Marcus Nilsson – Rickard Wallin – Michael Lindqvist
Per Åslund – Anders Bastiansen – Mikael Johansson
Kommentar: Få, om ens någon, utländsk spelare har varit mer omtyckt i Karlstad än Milan Gulas. Totalt blev det fyra säsonger i mitten av årtiondet och än i dag drömmer fansen om en återkomst för den nu 34-årige tjecken. Ryno och Åslund blev ett fruktat radarpar i det nya Färjestad som Jacobsson/Pennerborn byggt. Samma sak gäller Nilsson/Lindqvist. Den sistnämnde är en av klubbens bästa värvningar under 10-talet. Kom från allsvenska AIK och har snittat en poäng/match under sina tre säsonger.
Rickard Wallin, en av de allra största i klubbens historia. Var som allra bäst under de första tio åren av 2000-talet men det han presenterade från 2010 och framåt räcker givetvis med råge för en plats i det här laget.
Tre trotjänare får bilda tredjekedja.
Åslund och Johansson har tillsammans 21 säsonger i klubben och deras avtryck är odiskutabelt. Åslund är för övrigt med sina 422 grundseriematcher den som gjort klart flest matcher i FBK-tröjan under 2010-talet. Oerhört omtyckt och respekterad. Jag väljer norrmannen Bastiansen som center här, långt ifrån någon poängmaskin under sina fem år i klubben men slutspelet 2011 där Färjestad gick hela vägen och Bastiansen utsågs till MVP väger tungt.
Foto: FREDRIK KARLSSON / BILDBYRÅNJohan Pennerborn.
TRÄNARE
Johan Pennerborn
Kommentar: Här blev det svårt på riktigt. Leif Carlsson var där flest säsonger, Tommy Samuelsson vann SM-guld och Johan Pennerborn har tagit Färjestad in i framtiden. Det känns som vem jag än väljer blir det fel. Eller rätt. Det får bli Johan Pennerborn. Sättet han har varit med byggt om och förnyat en anrik klubb som Färjestad är imponerande. Sättet han fått spelare att blomma ut i offensiven är imponerande. Etta i tabellen för ett år sedan och tvåa nu visar att den offensiv hockeyn också är vägvinnande. Åtminstone i seriespel.
Slutkommentar: Några saknar kanske de unga spelarna som exempelvis Joel Eriksson Ek, Rasmus Asplund och backen Jonas Brodin. Det gör jag också, men tyvärr hann de inte riktigt sätta de där riktigt stora avtrycken innan de åkte till NHL. Dessutom kom de fram i en tid då Färjestad inte var speciellt framgångsrikt. Valde också bort kultspelare som Sanny Lindström, Jonas Frögren och Christian Berglund. Tre spelare som var som allra bäst mellan 2000–2010. Men det säger en del om hur hård konkurrensen är, trots att 2010-talet inte tillhör Färjestads mest framgångsrika årtionde.
