Tichonov Ekberg har skrivit följande i VF idag:
Ekberg: ”Lösningen på Åslund-förhandlingen – så blir både FBK och han vinnare”
Ishockey
PUBLICERAD: 2021-05-11 11:06
Gå till facebook Gå till twitter Gå till linked-in Köp delningslänk via Glimta
Åtta tröjor hänger i taket av Löfbergs Arena, skriver Per Åslund på ett nytt kontrakt med Färjestad kommer han göra dem sällskap – menar VF-sportens krönikör Johan Ekberg
Foto: Håkan Strandman
VF-sportens krönikör Johan Ekberg om hur en snöbollseffekt gjort att vi hamnat där vi är i förhandlingen mellan Per Åslund och Färjestad – och lösningen för att två förlorare ska bli till två vinnare.
Johan Ekberg johan.ekberg@vf.se054-17 55 39
Per Åslund är en fantastisk hockeyspelare.
En sån där sammanlänkande typ, gör alla detaljer rätt och får kedjekompisarna att se bra ut genom sitt sätt att lösa situationer.
Färjestad får man väl ändå säga är en ganska fin förening.
Det må ha gått tio år sedan senaste vinsten och Växjö – som då låg i allsvenskan – må ha vunnit tre SM-guld sedan dess, men nio SM-guld, rikaste klubben i svensk hockey och ett lagbygge inför nästa säsong som ser intressant ut får man ändå ge FBK.
Vad Per Åslund inte är bra på: Att förhandla kontrakt med Färjestad.
Vad Färjestad BK inte är bra på: Att förhandla kontrakt med Per Åslund.
Födda 1985 och 1986 från samma kommun hade jag tidigt koll på honom, inte så att vi på något sätt var kompisar men som sportintresserade unga killar från en liten ort blir de gemensamma vännerna många till antalet.
Jag minns när han säsongen 06/07 fick spela allt fler matcher i SHL, jag minns när jag efter säsongen ringde sportchef Håkan Loob som då kort och gott berättade att FBK nu ville göra Åslund permanent i A-laget och att han hade skrivit på ett seniorkontrakt.
Åh, som jag i dag kan sakna den tiden...
För någonstans där och då inleddes den snöbollseffekt som tagit oss dit vi är i dag, där Per Åslund på måndagen tackade nej till det tvåårskontrakt Färjestad erbjöd honom och där framtiden för en klubbikon nu är högst osäker.
Redan första hela säsongen i Färjestad, 07/08, fick Per Åslund debutera i Tre Kronor.
Om han inte redan då var underbetald var han det definitivt ett år senare då han i SM-slutspelet 2009 på Färjestads väg mot SM-guld – i en kedja med Peter Nordström och Jörgen Jönsson – var lagets bäste poängplockare med 12 poäng på 13 matcher och slutade trea i hela slutspelets poängliga.
Per Åslund är på sätt och vis den ultimata spelaren för en SHL-klubb att fostra. Tillräckligt bra så att han gör avtryck och spelar en nyckelroll – men inte för bra så han automatiskt blir förlorad och lämnar för NHL.
Ett utlandsäventyr har det blivit, för fem år sedan då han gjorde en säsong i Kölner Haie i tyska DEL. Annars har Per Åslund sedan debuten för 15 år sedan varit Färjestad trogen.
Han har varit stolt över att få spela med FBK på bröstet, han har älskat att bo hemma i Värmland – och han har värdesatt den möjlighet till SM-guld som spel i Färjestad allt som oftast inneburit.
Många kontraktsförlängningar har det blivit, och i princip varje gång har han tackat nej till betydligt större bud från annat håll. Jag vet en gång för ett antal år sedan när Brynäs verkligen ville ha honom, men trots att en signatur på deras kontraktsförslag hade givit Åslund 40 000-50 000 mer i månaden valde han Färjestad.
Givetvis gick han inte lottlös där, lönen FBK gav innebar likväl en summa in på kontot varje månad som många av oss måste jobba ett halvår för att tjäna in.
Men likväl, varje kontraktsförhandling har Per Åslund lämnat med känslan att han varit den som, om inte vek sig så i alla fall gav efter.
På andra sidan av bordet har flera olika FBK-sportchefer suttit – och som främsta kort att spela ut har de haft klassisk marknadsekonomi och dess utbud och efterfrågan.
För det de förhandlat mot har varit en högkvalitativ spelare, men en de hela tiden vetat helst av allt vill bo i Karlstad och spela i Färjestad.
För hockeybranschen fungerar precis som arbetslivet i stort: De som byter jobb ofta och som företag/klubbar vill locka till sig, den får ofta en högre lön än de som är trogna sin arbetsgivare och stannar kvar för att de trivs där de är.
Rickard Wallin – som själv hamnade i ”trogen klubben-facket” de sista åren av sin karriär – har när vi diskuterat hockey lyft fram hur han om han fått leda en klubb valt att premiera just de spelarna i sitt bygge. En god tanke som jag verkligen delar – men likväl en tanke jag tror är lättare att ha i teorin än praktiken.
För i ett lagbygge där varje krona räknas och 10 000 mindre i månaden på en spelare kan läggas på backen även Frölunda jagar förstår jag att det som sportchef är lätt att använda den taktiken.
Speciellt när man vet att spelaren man förhandlar mot i tidigare förhandlingar faktiskt givit med sig till sist. Och speciellt när en pandemi innebär att man måste skära i alla kontrakt.
Men pengar har aldrig varit det som drivit Per Åslund, då hade han inte stannat i Färjestad. Han har velat ha respekt, uppskattning och trygghet.
Per Åslund har varit den forward som haft mest eller näst mest speltid i Färjestad de tre senaste hela säsongerna han gjort.
Foto: FREDRIK KARLSSON
Därför tyckte jag det var märkligt att Färjestad först bara erbjöd ett ettårskontrakt, allt tyder på att Per Åslund de kommande två åren fortsatt kommer vara en effektiv och användbar SHL-spelare.
Och därför tyckte jag det var märkligt att Per Åslund, när ettårsbudet blev till ett tvåårskontrakt, på måndagen sa nej tack – utan att komma med ett motbud.
"Per behöver betänketid”, sa agent Radek Hamr.
Anledningen är de bud som finns från annat håll, bland annat något riktigt lukrativt från utlandet enligt de rykten som finns.
Åslund-samtalen har brutit samman: ”Har tackat nej till ett tvåårskontrakt”
Jag klandrar aldrig elitidrottare som under sin korta karriär väljer att trygga framtiden ekonomiskt.
Även om hans roll lär bli mindre nästa år sett till de forwards som finns och är på ingång är han älskad av tränarstaben. Och hur man än vrider och vänder på det är Färjestads mål att vinna ett tionde SM-guld – och chansen att göra det kommer vara större med Per Åslund i laget.
Därför hade jag om jag va Peter Jakobsson kryddat budet något, men jag hade framför allt lockat Per Åslund med något annat: Chansen att för alltid bli odödlig i Färjestad BK.
Att få stå på isen, med familjen runt omkring sig och se nummer 22 hissas till taket i Löfbergs Arena.
För det är vad en kontraktsförlängning i det här läget skulle garantera.
Etta genom tiderna i spelade matcher i Färjestadströjan, vilket ett nytt kontrakt skulle innebära, räcker nästan på egen hand för att bygga ett case att 22:an förtjänar att pensioneras.
Minst två SM-guld gör att den boxen kan kryssas i, Åslund har varit framgångsrik med FBK.
Lägg därtill att Per Åslund är femma i antal mål genom tiderna, han är sjua i assist med god chans att klättra till en fjärdeplats – en placering han även skulle nå poäng genom tiderna om han stannar.
Vad alla de som fortsatt då skulle vara före honom har gemensamt: Samtliga har fått sina nummer pensionerade och hänger där i taket av Löfbergs Arena.
Loob, Rundqvist, Sterner, Samuelsson, Jönsson, Johansson, Wallin, Nordström och... Åslund.
Den nionde spelaren totalt, blott den tredje värmlänningen att bli profet i sitt eget hem.
Där har ni Färjestads pitch till Per Åslund som skulle ge ett lyckligt slut till en förhandling som just nu har två förlorare.
Åslund erbjuden tvåårskontrakt av SM-semifinalist – framtiden i FBK osäker
