gecke Alltså det där är ju lite typiskt om man tänker på vad man ständigt hör spelare och ledare tala om inför och under säsongerna:
Det är, varje år, den bästa och skönaste grupp killar man nånsin haft/spelat med, alla trivs, alla har kul och alla är med i gänget.
Alla vi barn i Bullerbyn typ.
Något man däremot aldrig hör är någon uttala att vissa/samtliga spelare ställer höga krav på inte bara sig själv utan på gruppen som helhet. Allt är kul och skoj - inget är på allvar.
Däri ligger den allra största bristen i det här laget - det är för snällt och mysigt från både ledare och spelare. Uppenbarligen behövs en halvgalen djävul som tuggar fradga i båset/på isen och spottar eld i omklädningsrummet för att väcka de komatösa stjärnspelarna.