Om det är så att spelarna inte klarar av något annat system än det som ger extremt många mål både framåt och bakåt, så är de endera korkade, eller så är tränarna usla på att implementera.
Beror det på det förstnämnda så är de unika på elitnivå.
Visst, jag kan också köpa att det är försäsong, vilket förvisso gäller för alla lag, men hur går det med självförtroendet inför seriespel om man kliver in med idel förluster i bagaget?
Ingen kan intala mig att det inte kommer påverka spelarna. Det är klart att de kommer fundera över vad fan som är fel, och varför spelet hackar värre än en gammal LP-skiva som släpats i gruset efter en bil.
”Det här laget behöver Pennerborns ledarskap” får man ideligen höra och läsa. För att?
De är väl inga förskolebarn som känner sig otrygga om inte fröken Karin följer med dem på utflykten till skogen? Jag förstår inte riktigt vad det är i det ledarskapet som är så fantastiskt att det övertrumfar dito hos alla de tränare som faktiskt vunnit något med klubben genom åren?
Var finns storheten?