Det gör Färjestads guldhjältar från 2009 i dag
2009 slutade Färjestad som seriesegrare.
Efter en finalserie mot HV71 vann de sitt åttonde SM-guld.
2019, tio år senare, vann Färjestad serien igen och nu väntar en matchserie i repris, om än i kvartsfinalsversion.
Sportbladet har tagit en titt på vad guldhjältarna från tio år sedan gör i dag.
Efter 55 spelade omgångar i vad som då kallades för elitserien stod det klart att Färjestad vunnit serien. Detta med sju poängs marginal ned till tvåan Linköping i en övrigt jämn tabell. I kvartsfinalen avfärdades Brynäs med 4-0 i matcher och i semifinal väntade Skellefteå AIK, vilka även dem besegrades över fyra raka. I finalen lyckades HV knipa en seger i den första matchen, men sedan svarade Färjestad för fyra raka segrar. Det var bara att konstatera: slutspelet 2009 var Färjestads slutspel.
Rörig höst
En av de bärande spelarna hette Rickard Wallin. Säsongen 2008/2009 kom att bli betydelsefull för honom i många bemärkelser, sedan han fick kröna sin debuterande säsong som lagkapten med ett SM-guld. Han minns tillbaka på tiden med blandade känslor.
– Jag minns det som att det var rörigt hela hösten, med mycket skador och många nya spelare, berättar han.
– Det var en hel del utländska spelare som kom in med olika status och förväntningar, vilket gjorde att vi hade en ganska brokig start. Dessutom var Jörgen Jönsson och Peter Nordström borta. Inte hela säsongen, men det kändes så. Fram till dess att Lee Goren kom in sent på säsongen och hjälpte oss att stabilisera läget handlade det mest om att hålla näsan ovanför vattenytan.
Målvaktsmonstret
Laget gick från att ha varit en väldigt brokig skara, som Wallin själv uttrycker det, till att bli en riktig maskin. Från landslagsuppehållet i februari fram till SM-guldet pekade kurvan bara i en riktning – uppåt.
– Då hade vi kommit över allting och så bara körde vi. Det här var också säsongen då Jonas Gustavsson blev ”Monstret”. Det var inte bara en process i hans målvaktsspel med Erik Granqvist utan även en process med försvarsspelet. Vi hittade ett sätt som gjorde att vi visste exakt hur han ville att vi skulle spela försvarsspel, vad han kunde förvänta sig. Det fanns en enorm trygghet när vi gick in i slutspelet. Det är inte många gånger jag känt den tilliten som fanns mellan lagdelarna. Det var speciellt.
Tror du att det var den tryggheten och tilliten som gjorde er så bra?
– Det var ett välcoachat lag, till att börja med. Tommy och Perra var väldigt bra på väldigt olika saker. Vi hade Tommys tjurighet och taktiska kunnande tillsammans med Perras lagbyggande och förmågan att trycka på rätt knappar. Jag vet inte om det var en plan de hade eller om det bara blev så, men de byggde laget långsamt och det var i mitt tycke en bidragande orsak.
– Samtidigt hade vi jäkligt skickliga spelare rakt igenom, nivån var extremt hög. När man ser vad som blivit av de spelare som inte var så framträdande, utan var mer på väg upp, då känner man ”shit, vilket lag vi hade”. Men det var inte ”att bara” även om det såg ut som så när vi bara förlorade en match i slutspelet. Det var extremt jämna finaler.
Ja, ni var överlägsna i slutspelet. Hur gick snacket i omklädningsrummet under den här tiden?
– Vi hade såpass mycket rutin i Jönsson, Nordström och Rhodin, så vi hade en väldig förståelse för vad vi skulle göra. Och Jesper Mattson! Man glömmer bort Jesper ibland, men han var som ett chip, för i vilken kedja man än stoppade honom i funkade han.
– Det var ingen som tilläts släppa fokus på någonting, men inte på ett sätt som kändes betungande. Alla kände sig väldigt trygga i vad uppgiften var och i vad vi kunde prestera, så det var ingenting som tränarna behövde lägga speciellt mycket fokus på. Omklädningsrummet var jäkligt stabilt. Rutinen i att veta vad som krävs för att vinna i ett sådant läge är ovärderlig.
Hur tror du att det går för Färjestad i årets slutspel?
– Man vågar inte riktigt spekulera i år med tanke på att det var så sjukt jämnt i serien. Jag tycker inte att det sett så här bra ut på fem, sex år när det kommer till spel och resultat. Sedan finns det också en bredd i laget, som den vi hade för tio år sedan. Alla behöver inte överträffa sig själva, men alla behöver spela bra. Gör man det kommer man att vara svårslagna. Sedan har man ju målvaktsspelet i år också, inte bara i Svensson utan även i Werner, som i mina ögon skulle kunna vara en potentiell guldmålvakt. Jag har höga förhoppningar, men så är jag ju lite färgad…
Guldlaget 2009 – det gör spelarna i dag
✓ Målvakter
Jonas Gustavsson
Ålder: 34
Matcher/poäng: 50/2
Då: Jonas Gustavssons sista säsong i Karlstad guldkantades i många bemärkelser. Med en räddningsprocent på 93,15 i grundserien respektive 96,03 i slutspelet och ett GAA på 1,96 i det förstnämnda och 1,03 i det senare prisades han med både Guldpucken och en plats i VM-laget efter säsongen.
I sitt kontrakt med Färjestad hade Gustavsson en klausul för spel i NHL. Efter firandet på Stora Torget lämnade han således laget och landet och skrev på för Toronto Maple Leafs, vilka han senare kom att förlänga med. Efter draften 2013 bytte Gustavsson klubb till Detroit Red Wings, säsongen därpå Boston Bruins och året efter det Edmonton Oilers.
Nu: Inför säsongen 17/18 gjorde Gustavsson comeback på svensk is, då i Linköping. Där är han kvar än, som förstemålvakt och assisterande lagkapten.
Reinhard Divis
Ålder: 43
Matcher/poäng: 15/0
Då: Värvades som förstemålvakt, men petades. Att ta upp kampen med Gustavsson var ingen enkel uppgift säsong 2008/2009, men Divis gavs en ärlig chans i ett antal matcher. Det fick dock räcka och efter en gemensam överenskommelse med Färjestad avslutade Divis sitt tvåårskontrakt efter bara ett år och återvände till sitt hemland Österrike för fortsatt spel i Red Bull Salzburg.
Nu: Numera är han målvaktstränare i AHL-klubben VEU Feldkirch. Han assisterar också klubbens juniorer under deras backträningar. Dessutom har han precis avslutat en utbildning inom fastighetsbranschen, i vilken han har som mål att arbeta i framtiden.
✓ Backar
Johan Motin
Ålder: 29
Matcher/poäng: 52/3
Då: Förväntades komplettera Kåberg, vilket fick många att förvänta sig mycket. Dessvärre föll det platt. Sommaren efter guldet signade han nämligen med Edmonton. Det blev dock bara en match i NHL-klubben, men desto fler i Springfield Falcons i AHL. Säsongen därpå spelade han för Oklahoma City Barons, med några matchers spel för Stockton Thunder. Väl hemma i Sverige igen blev det Timrå flöjt av fem säsonger i Örebro.
Nu: Sedan 2017 spelar Motin i den finska serien Liiga. Det första året var han i Lukko och det andra i HIFK.
Jonas Holös
Ålder: 31
Matcher/poäng: 55/16
Då: 2009 var året då Holös fick sitt stora genombrott. Efter avslutad säsong åkte han över till NHL, där han spelade med Colorado Avalanche en säsong innan han återvände till Sverige. Klubbvalet föll på Växjö, också det under en säsong. 2013 blev det spel i Lokomotiv Yaroslavl i två säsonger, sedan var han tillbaka i Färjestad igen.
Nu: Sedan två år tillbaka spelar Holös hockey i Schweiz, i HC Fribourg-Gottéron.
Dominik Granak
Ålder: 35
Matcher/poäng: 53/21
Då: En landslagsmeriterad, mycket spelskicklig back som under säsongen kom att bli en av de tre backar som svarade för mest istid i laget. Säsongen därpå spelade han i Rögle, 2010-2014 tillhörde han Dynamo Moskva, 2014/2015 spelade han delar av säsongen i Linköping och HV Fribourg-Gottéron och sedan flyttade han tillbaka till Ängelholm och Rögle igen.
Nu: Granak spelar fortfarande hockey, nu i Tjeckien. Han är lagkapten i Hradec Kralove.
Jens Skåhlberg
Ålder: 33
Matcher/poäng: 39/5
Då: En spelande back som inte riktigt nådde upp till förväntningarna och lånades ut till Malmö delar av säsongen. Efter guldet tillsammans med Färjestad flyttade han till Finland och TPS, sedan vidare till Örebro, Lorenskog i Norge och tillbaka till Sverige och Karlskoga. I mars 2016 valde Skålberg att avsluta sin ishockeykarriär på grund av hjärnskakningsproblem.
Nu: I dag arbetar han som operatör på mottryckskraftverket på Stora Enso Skoghallls Bruk.
– Jag mår bra i dag och har inte symptom kvar mer än att jag är lite tröttare än vad jag var innan smällarna mot huvudet, säger han.
Thomas Rhodin
Ålder: 47
Matcher/poäng: 38/16
Då: Thomas Rhodin har tillsammans med Färjestad vunnit SM-guld fyra gånger, - 97, -02, -06 och -09. När han lämnade klubben efter guldet stod hans namn högst upp på listan över backar som gjort flest poäng i klubben genom tiderna (totalt: 343, 271 i seriespel och 72 i slutspel) och där står det kvar än.
Nu: Numer är Rhodin sportchef i Färjestad, en tjänst han tillträdde i januari 2019. Utöver arbetet som den rollen innebär har han också hand om hockeygymnasiets träning för backar några gånger i veckan.
Ari Vallin
Ålder: 40
Matcher/poäng: 39/12
Då: Inledde sin första säsong i laget skadad men spelade sig i form under säsongens gång. Motsvarade dock inte riktigt de förväntningar som fanns på honom och i och med ett generationsskifte av laget inför säsongen 2010/2011 fick Vallin lov att gå. Det gjorde han till finska HIFK. Sedan fortsatte han i Finland året därpå, då i Blues, innan han flyttade till Tjeckien för spel i HC Sparta Praha. Samma säsong, 2012/2013, återvände han till Färjestad för några matchers spel och sedan bar det hemöver igen. Där blev det två säsonger i Kärpät och en i KooKoo, då som lagkapten.
Nu: 2016 gick Vallin ut med att han beslutat sig för att avsluta sin spelarkarriär. Numera är han tv-profil och arbetar på Telia som sänder finländska Liiga.
Arto Laatikainen
Ålder: 38
Matcher/poäng: 39/16
Då: Förutspåddes bli säsongens bästa nykomling sedan han blivit utsedd till SM-Liigas bästa back säsongen dessförinnan, men levde inte riktigt upp till sin potential. Efter ytterligare en säsong i Färjestad och en i Södertälje bestämde han sig för att flytta hem till Finland igen. Detta var inför säsongen 2011/2012 och sedan dess har han hunnit med JYP, Blues, HCK, TPS, Kärpät och Ilves.
Nu: Spelar i Laatikainen i HPK.
Martin Sevc
Ålder: 37
Matcher/poäng: 52/14
Då: Sevcs var en av klubbens nyckelspelare under guldresan. Efter firandet for han till Dynamo Minsk, men det skulle inte dröja länge innan han var tillbaka i Färjestad. 2011 vann han guld med laget igen och stannade sedan en säsong till innan han åkte hem till Tjeckien. Efter några matcher i HC Plzen blev Skellefteå Sevcs nya klubbadress, också då blev han svensk mästare. Säsongen 13/14 blev det tjeckiska Lev Praha och säsongen 14/15 Skellefteå igen.
Nu: Spelar sedan 15/16 i Bili Tygri Liberec.
✓ Forwards
Eero Somervuori
Ålder: 40
Matcher/poäng: 55/36
Då: I slutspelet stod han bakom fem mål, varav ett var det avgörande och guldvinnande målet i final fem. Efter det blev finnen "Eero the Hero" med hela Karlstad. Säsongen därpå flyttade han till Gävle för att spela två säsonger med Brynäs. Hösten 2011 blev det spel i Finland: HIFK, HPK, Blues, HPK igen och Lukko.
Nu: Somervouris karriär tog slut i och med en skada hösten 2017. Nu fokuserar han till stor del på familjelivet, och jobbar deltid som lagerarbetare.
Jesper Mattsson
Ålder: 43
Matcher/poäng: 45/38
Då: Detta blev säsongen då han återgick till sin forwardsroll, efter att ha testat på backpositionen en tid. Dessutom såg han till att svara för sin poängmässigt starkaste grundseriesäsong någonsin, med 38 poäng på 45 matcher. Mattsson fortsatte sin aktiva karriär fram till 2012. Han avslutade den i sin modersklubb Malmö. Sedan dess har han arbetat kvar i föreningen, bland annat som assisterande tränade.
Nu: 2018 valde han att ta timeout från hockeyn, med anledning av sin sons bortgång, men är nu tillbaka i Malmö-båset igen. I höst planerar Malmö att pensionera Mattsons tröjnummer, detta i samband med en match mot just Färjestad.
Marius Holtet
Ålder: 34
Matcher/poäng: 49/8
Då: Tack vare Holtets sena avgörande i förlängningsperioden i match fyra skrevs matchserien till 3-1 i Färjestad favör. Färjestad stod således inför ett riktigt guldläge och Holtet benämndes som hjälte.
I en match mot Leksand i december 2013 ådrog sig Marius Holtet en hjärnskakning, en hjärnskakning som kom att kosta honom karriären. Efter lång vila och rehabilitering meddelade han i december två år senare att det officiellt var över.
Nu: I dag är Holtet ungdomsledare i Färjestad. Han jobbar dessutom i Eldabutiken (sälj och montage av braskaminer etc.) i stan i Karlstad.
Peter Nordström
Ålder: 44
Matcher/poäng: 27/13
Då: “Norda” som han kallas ansågs av många vara en av Färjestads bästa spelare denna säsong. Guldet 09 var Nordströms femte tillsammans med klubben, vilket gör honom till den som vunnit flest SM-medaljer med klubben genom tiderna, tillsammans med Jörgen Jönsson.
Han la av som spelare 2010, efter en sista säsong i Leksand, och har sedan dess arbetat som tränare i Forshaga, AIK och Filipstad.
Nu: Nu tränar han Nyköping Gripen, som spelar i östra hockeyettan. Den meriterade hockeyprofilen blir i höst den åttonde spelaren i Färjestads historia att hedras med att få sin tröja hissad arenan.
Anders Bastiansen
Ålder: 38
Matcher/poäng: 54/32
Då: Bastiansen gjorde bra ifrån sig under denna debutsäsong och svarade för 32 (10+22) poäng. Det kom att bli hans poängmässigt bästa säsong i SHL. Han blev direkt en stor publikfavorit och många ville se honom som lagkapten. Det blev han inte, men väl assisterande. I sex säsonger spelade han i Karlstad, innan han flyttade till den österrikiska ligan EBEL och sedan tillbaka till Norge och moderklubben Frisk Asker.
Nu: Den snart 40-årige norrmannen spelar fortfarande hockey i Frisk Asker.
Jörgen Jönsson
Ålder: 46
Matcher/poäng: 42/20
Då: En Färjestadtrogen spelare som, tillsammans med Peter Nordström, vunnit flest SM-guld för klubben i och med detta, och dessutom svarat för flest poäng i Färjestad genom tiderna (totalt 588). Säsongen 08/09 kom att bli Jönssons sista i klubben - och karriären. Beslutet fattades under säsongens gång, på grund av de ryggskador han länge dragits med och riskerade att få bestående men av.
Sedan han avslutade sin spelarkarriär för tio år sedan har han arbetat som sportchef och assisterande coach i Färjestad, huvudtränare i Forshaga, assisterande tränare i Växjö och på Intersport i Karlskoga.
Nu: Senast på cv:t står assisterande tränare i Örebro, som fick tacka för säsongen efter att ha förlorat i åttondelsfinalen mot Växjö.
Per Åslund
Ålder: 32
Matcher/poäng: 50/15
Då: Det här blev säsongen då han spelade in sig i den så kallade Jönssonligan, Färjestads ledande kedja bestående av Jörgen Jönsson, Peter Nordström och en sniper - i det här fallet Per Åslund. Han var det översta namnet på Färjestads interna poängliga under slutspelet den här säsongen.
Nu: Åslund är en av många Färjestadspelare som fallit offer för en hjärnskakning till följd av en huvudtackling. På grund av detta sattes hans säsong 18/19 på hold och har ännu inte återupptagits. När, eller om, Åslund kommer att vara tillbaka i spel är fortfarande oklart.
Martin Johansson
Ålder: 31
Matcher/poäng: 44/8
Då: Han hade svårt att kliva fram i ett lag med så tuff konkurrens och lånades under säsongen ut till Mora, som han blev kvar i under två säsongers tid.
- Med lite eftertanke så skulle man nog ha vågat mer än vad man gjorde då, säger han.
Därefter blev det Brynäs i sex säsonger innan han återvände till Färjestad.
Nu: Johansson är nu tillbaka i Karlstad, och enligt honom själv är det där han kommer att stanna. Till Färjestads hemsida har han sagt att det är i Karlstad han kommer att bo även efter karriären.
Marcus Johansson
Ålder: 28
Matcher/poäng: 45/10
Då: På den här tiden var han en 18-årig jättetalang som inte bara vann guld sin första a-lagssäsong i klubben utan också blev utsedd till lagkapten under JVM samma säsong. 2011 flög han över till USA för spel i Washington Capitals, efter att ha blivit vald i draftens förstarunda. Det blev sju säsonger i klubben innan det var dags för nya äventyr i New Jersey Devils.
Nu: I januari 2019 trejdades han till Boston Bruins, för vilka han spelar nu.
– Bruins är ett väldigt bra lag och har varit i alla år jag spelat här borta. Av alla alternativ som fanns var det absolut ett av de bästa, säger han till Sportbladet.
Emil Kåberg
Ålder: 41
Matcher/poäng: 55/15
Då: Kåberg fortsatte på den inslagna vägen som seriens buse och fungerade lite som ett vapen mot motståndarna. Fortsatte i Färjestad fram till 2011 och han således med ännu en guld i klubben. Därefter blev det tre år som assisterande lagkapten i Örebro följt av några matcher i Vretstorps IF i division 3. Utöver ishockey har han också tävlat i motorsporten enduro. Bland annat var han med och deltog i Gotland Gran National och Novemberkåsan 2014.
Nu: Nu arbetar Emil Kåberg som materialförvaltare i Örebro - bland annat. Han driver också ett stuteri och föder upp hästar, och dessutom ett familj- och stödboende för kriminella och missbrukare som vill ta sig ur sina problem.
Marcus Paulsson
Ålder: 35
Matcher/poäng: 8/4
Då: Kom från Malmö till Karlstad mitt under säsongen efter en turbulent tid i Redhawks. I Färjestad tog Paulssons karriär fart på riktigt och han blev på kort tid både måltjuv och publikfavorit. Efter ännu ett guld med Färjestad och ytterligare en säsong därpå valde Paulsson att flytta söderut, närmare bestämt till Schweiz och HC Davos. Där blev han kvar till 2016, sedan återvände han hem till Sverige igen.
Nu: Inför säsongen 16/17 kritade han på för Karlskrona, som han nu spelar i och är lagkapten för.
Dick Axelsson
Ålder: 31
Matcher/poäng: 21/18
Då: Axelsson flyttade från Stockholm till Karlstad efter att ha lämnat Djurgården, som inte ville ha kvar honom. Om den situationen säger han så här: "Jag tror Djurgårdsledningen inte tyckte att jag la ned min själ i ishockeyn och framför allt i fysrummet. Så jag tror det hängde på det.". Detta var dock inget som märktes av i FBK-dräkten, på 21 matcher svarade han för 18 (6+12) poäng.
Nu: Efter en misslyckad sejour i Amerika och några turer fram och tillbaka i SHL (Modo, Frölunda och Färjestad igen) med en avstickare till Schweiz-klubben HC Davos spelar Axelsson nu åter i SHL, men i det som bildar ett klassikermöte med Färjestad, nämligen Djurgården.
Sacha Treille
Ålder: 31
Matcher/poäng: 25/1
Då: Fransmannen kom till Färjestad inför säsongen med tre a-lagssäsonger i Frankrike i ryggsäcken. I och med hård konkurrens i laget spelade Treille bara 25 matcher med Färjestad under grundsäsongen, resten av tiden lånades han ut till Nybro Vikings, Bofors och Malmö Redhawks.
Nu: Denna säsong spelar han för den tjeckiske klubben HC Dynamo Pardubice den. Även från den har han lånats ut, till franska Grenoble.
Lee Goren
Ålder: 41
Matcher/poäng: 37/31
Då: Goren gjorde sig snabbt känd som lagets buse. Det starka sargspelet och heta temperamentet skulle gynna Färjestad under match, men inte lika mycket utanför. Säsongen därpå blev han nämligen tvungen att gå sedan han hamnat i bråk med en supporter på Facebook. Han ska bland annat ha skrivit “jag ska köra ned en knytnäve i halsen på dig”.
Mellan åren 2010 och 2013 hann han med schweiziske Bern, tyska Straubling Tigers, svenska Skellefteå, finska Pelicans och avslutningsvis svenska Linköping innan spelarkarriären blev coachingkarriär. Säsongen 2013/2014 var han volontärassisterande tränare för St. Olaf College, säsongen därefter gick han in som VD och ungdomscoach hos BE Emerson Prep Academy i North St. Paul, Minnesota. 2015/2016 var han åter vid St. Olaf College, men som fulltidsassisterande tränare.
Nu: Från jobbet som assisterande tränare övergick Goren till att vara chef på Farmington High School, där unga spelare, både tjejer och killar, coachas enligt program av och med Goren själv.
Rickard Wallin
Ålder: 38
Matcher/poäng: 55/45
Då: Inför säsongsstarten blev Wallin tillfrågad att överta rollen som lagkapten efter Jörgen Jönsson, som istället skulle övergå till att vara assisterande lagkapten. En viktig mantel att axla, något Wallin gjorde med bravur.
Säsongen 08/09 kom att bli Wallins poängstarkaste i karriären, 45 stycken svarade han för, och SM-guldet hans tredje dittills i karriären.
Nu: 2016 la Wallin rören på hyllan, detta för att Färjestad valde att inte förlänga hans kontrakt. Han ville helt enkelt inte spela i någon annan tröja. Istället tog han ett kliv in i Viasats tv-studio där han nu sitter som expertkommentator.
Mikael Johansson
Ålder: 33
Matcher/poäng: 49/34
Då: Med 28 assist i grundserien var han bäst i laget under nämnd kategori. Han var också en av de bästa i laget slutspelet igenom.
Arvikasonen begav sig till USA för att pröva sin lycka i Montreal, men väl där fick han inte spela en enda match i a-lagströjan. Istället gjorde han 20 matcher för farmalaget Hamilton Bulldogs innan han återvände till Färjestad igen. Inför säsongen 2013/2014 skrev han på ett år för Leksand, sedan väntade några säsonger i en rad olika klubbar: Rapperswil-Jona Lakers, ett återbesök i Färjestad, Lada Togilatti, en match i Dizel Penza, HIFK, Brynäs, HC Davos och så senast SCL Tiger.
Nu: Skadades i slutet av januari i år och tvingades till höftoperation. I och med detta blev han tvungen att avsluta sin säsong med schweiziska SCL Tigers tidigare än tänkt. När comebacken är beräknad vet man inte i dagsläget.
