GarbagePailkids Fast Greco får börja rättvänd med pucken. Nygård å andra sidan har ju, framförallt i kvartsfinalserien, fått anfalla baklänges. Det i sin tur beror på den dåliga kvalitén på förstapassen från backarna som överlag är så lättstressade att minsta press från motståndarna gör att de förvandlas till gödselspridare (läs: sprider puckar åt alla håll).
Istället för att få pucken på bladet får Nygård (och alla andra) den i hälarna, i ryggen, en meter bakom, två meter framför...
Tyvärr neutraliseras ju Nygårds X-faktor fullständigt då och typiskt nog har han också åkt på mer rejäla tacklingar vid offensiv blå pga detta då det såklart är svårare att ta sig in i zon åkande baklänges samtidigt som man inte har pucken under kontroll.
Detta skvättande och den undermåliga kvalitén i förstapassen har ju varit typ den enda röda tråden i FBKs anfallsspel i den här slutspelsserien (det gör ju tex att forwards ofta har så lite tid att få kontroll på pucken och göra nåt vettigt av den att de istället tvingas dumpa den ned bakom Lasse J - och då är "anfallet" oftast slut pga ingen grönvit i närheten.
Det tråkiga med detta är ju att det inte bara är Roger Rönnberg och Frölunda som genomskådat dessa backars stresskänslighet utan det har alla gjort - inte minst vi här på forumet.
Frågan är om nästa års backsida kommer vara bättre på den saken.
Givetvis kan forwards också göra saker bättre och givetvis saknas Lennström och Pokka, men att backarna till och med skvätter iväg förstapassen när de inte är pressade alls - det ligger på dem enbart.
Jag har inte varit något fan av hur man spelat Jens Westin i något av de två topp-backparen tidigare då jag tycker att han är alltför begränsad för en sådan roll. Men det är en sådan typ av back jag helst skulle vilja se som breddback för botten-tre-fyra på backsidan. Lugn, lite rutin från både allsvenskan och shl, inte flashig men inte heller lättstressad.
Visst kan man ha mindre rutinerade också men en sån som Westin är ju ensam mer rutinerad än hela våran bottenhalva på backsidan vilket inte håller för ett topplag på lång sikt.
Skador, sjukdomar och "personliga skäl" kommer alltid och man kan inte stå och falla med att i princip ingen av de sämre backarna på allvar kan steppa upp och ta en större roll/mer ansvar i såna situationer.
Typexemplet är Göransson. Han är långt mer rutinerad än Bergqvist och Tornberg men har i princip varit lika osynlig i kvartsfinalerna som i grundserien. (Lindroth har ungefär lika många SHL-matcher men hans försöker iaf även om inte heller han visar att han är mycket mer rutinerad än de båda tidigare nämnda.) En sån back (som Göransson) måste kunna steppa upp och ta en större roll och ett större ansvar (och då menar jag inte bara vad gäller att få ökad speltid) när "stjärnorna" är frånvarande men så har inte skett.
Handlar ju inte om att plötsligt göra 35 poäng i slutspelet men att delta lite mer i anfallsspelet, smälla på och visa vägen för de andra.
Hur ska man kunna kräva att Bergqvist och Tornberg som är helt nya på den här nivån ska steppa upp om inte de mer rutinerade gör det?
(Nu blev det här ett väldigt långt "svar" på ditt inlägg men tycker själv att det ändå hänger ihop med det du lyfter.)
