JimmyR Är väl ganska typiskt också. Många matcher, tex igår, har man ett ganska kraftigt spelövertag men medan andra lag lyckas göra ett, två, tre eller kanske tom. fyra kassar på det övertaget är det märkligt ofta FBK "bara" lyckas göra ett eller kanske inget alls. Istället för att dra ifrån med ett par tre mål så hamnar man istället i lägen att man gör en skitbra period som antingen slutar 0-0 eller 1-1 - vilket i sig lär vara själadödande var gång det sker. Killgissar att en del i det hela, precis som ett antal säsonger före årets, är att man spenderar väldigt mycket tid på utsida vilket förvisso kan se jättefräsigt ut med massa fina pass och "tryck" - men som alltför ofta också ser ut som det där lååånga monsteranfallet igår där man hade ett gigantiskt tryck i ett par minuter och hann byta spelare ett par tre gånger - men i själva verket inte skapade särskilt mycket farligt. Det var istället Lule som kontrade och fick ett supergiftigt läge.
Det är liksom lite symptomatiskt för FBK i "modern tid" (läs: typ det senaste decenniet).
Eller ja, det är iaf min - högst subjektiva - känsla. Men eftersom jag upprepat ungefär samma resonemang gång på gång under flera säsonger så bör inte känslan vara tokfel heller.
En av Björkas USP:s tex är ju att han är - eller snarare var - en ärkegris som gick raka spåret in mot mål och härjade som en bärsärk i ytan just framför motståndarmålet. Linus i form kan ju också bidra med den typen av spel. Men med båda dessa helt ur gängorna - av olika skäl - så tappar man också mycket av spelet i den yta där man själva tenderat att vara oerhört svaga det senaste decenniet eller så.
Åslund, mfl är förvisso bra i slottet och framför mål - bara inte på samma sätt.
Det blir mao ofta väldigt bekvämt för backarna att "boxa ut", flytta på folk och låta FBK krama sarg. Det ser s.a.s. farligare ut än det faktiskt är när FBK "tokpressar" - vilket väl antalet A-chanser - om jag tolkat nuffrorna och kommentarerna från @Sparven mfl rätt - också visar.
I vissa matcher har man den där vansinnigt höga effektiviteten vilket, precis som vi varit inne på här åtskilliga gånger, sminkar grisen - men i matcher som igår när inte "allt trillar in" bakom motståndarkeepern blir det ofta just den typen av spel. Flashigt, fartfyllt och "kul hockey" - men man utnyttjar inte initiativet genom att kapitalisera på spelövertaget (läs: göra mål).
Jag är verkligen ingen expert - förutom forumexpert som vi alla är här - men det känns många gånger som att det inte nödvändigtvis är "svårare" än så.
(Sedan fattar jag att det i praktiken kanske inte alltid är så enkelt - men har man som utgångspunkt att försöka komma in på mål oftare, grisa mer framför mål (ta någon utvisning där då istället för att haka i sarghörnet eller slå av en klubba i mittzon liksom) så kan man ju också försöka åtgärda problemet (om man anser att för lite in på mål och för få A-chanser är ett problem.)
Nu vet ju jag precis som alla andra att domarnivåerna i SHL tyvärr är helt obscent ojämna - men vi såg ju trots allt för ett par matcher sedan (minns inte mot vilka det var) att när man åkte mer skridskor, hade mer rörelse istället för att stå fastgjutna i isen och spela PRO-hockey (Pensionärernas Riks Organisation alltså - inte PROfessional...) så fick man också med sig mer från de randiga clownerna.
Det skadar ju inte att testa ett tag liksom...
